Första riktiga dagen som arbetslös, en måndag, som vanligtvis skulle innebära ett arbetspass mellan 06.00-15.00.
Det jag antagligen hade berättat då skulle vart hur fruktasvärt tråkig min dag hade varit, att jag antagligen hade hamnat döende i soffan och beklagat mig över att jag fortfarande inte hade orkat göra min matlåda.

Istället!

Är jag fri från ostförädling i Götene i 5 år (?) frammåt och risken för ett återfall är lika med minimal, vilket betyder att jag istället har kunnat umgås med vänner hela dagen, det har absolut sina positiva sidor det här.
Början av dagen blev att umgås med Tobbe, som dock började plugget runt klockan tre.
Istället blev det ett long time no see med Rune i hög person, drog en snabbfika på Henry's innan hon behövde en en bilfärd till resecentrum för att sedan resa till Götlaborg. Det var trevligt må jag säga, och jag måste se till att umgås mer med den saftisen, hör du det Rune?





Efter att Rune hade övergett mig drog jag ett sms till Malin i hopp om att fortsätta min dag omgiven av människor, och tro det eller ej, det fungerade. Spenderade en timme eller två hemma hos Malin i sällskap av en Lisa som redan var där. Det bjöds på chips och godis, jävligt illa, men gött.
En stund senare kom Linus hem, och de har blivit hurtiga jävlar. Vilket betyder inga cigg och ett jävla vandrande. Vilket var precis vad de hade planerat denna dag.
Lisa flydde hem, jag följde med.




Först blev det dock cpgos med den lilla relativt nyinförskaffade katten, som jag trooor heter Chili.

Nog om det, resan ledde till Rackeby, Jarlehus för att vara exakt, där vi letade kantareller. Och gud i helvete, jag hittade faktiskt tillräckligt för att kunna göra 2 st rostade smörgåsar med stekta kantareller. Lukten ger mig fan bånge.





Kunde dock inte låta bli att vara lika ego som vanligt, och tog ett kort på mig själv i skogen som en paus i kantarellplockningen.

Hur som helst har denna dag varit en förjävla fin dag.
Och morgondagen är redan planerad. Ett besök i Mariestad är planerat då tanken är att måla lite på silosarna om tillfälle fortfarande finns.
Vilket påminner mig om att jag rent åt helvete har glömt bort att skissa.

Helvete!

Vilken positiv chock, bakfyllan hade släppt när jag vaknade denna söndag. Gick gladligen upp för att få ut alla mina starka aggressioner med hammaren på vårat sletna altantak.
Orkade 20 minuter, max.

Hur som helst, drog hem till Flora för lite kaffe och umgänge, Lisa och Tobias kom strax efter.
Det visade sig att hela söndagen skulle spenderas där, det var trevligt.




Lisa ville ha en större haka, på tal om inget.

Hum, vet inte mer vad som skall förtälja, infann mig väldigt fin med räva i Floras säng och där stannade jag till klockan var efter 23.
Resten av kvällen spenderades bakom än go film ännu, och det är här vi är nu. Natten.



Gömde berätta en sak!!!!

Vi fick glass av Flora!





Nightinight fakkas

Om inte en av de bästa låtarna jag någonsin hört, leker nästan med känslorna om jag ska vara ärlig.

Har nog haft den lugnaste lördagen i min historia. Söp hej vilt åt helvete under fredagen, som ett slags farväl till Kim och kompani. Kan enkelt summera fredagen med ett ord: Öl.
Avslutade kvällen på campingen med all bravur, bakfyllan slog till i skallen redan på vägen hem, tur att man hade sällskap av Erik halva resan hem så man kunde fokusera på samtal istället för hjärnvärken från helvetet.

Den lade f.ö av runt 20 tiden idag, vilket betyder att jag mer eller mindre har gott omkring som en förvirrad jude i huset. Klarade att resa mig upp ur sägen som en nyfödd giraff runt fyratiden, för att sedan dö, en mycket långsam och smärtsam död i soffan, och höll mig där större delen av dagen.

Fick dock ett mission idag, en panikslagen Frida ringde från Trässberg för att be om skjuts hem, jag valde att leka räddaren i nöden.

Imorn blir en lika lugn dag den med, enbart film är planerad!



tjo läääään

Hej alla fula, feta, äckliga, snikiga, nedriga, låga, dåliga människor! Och alla andra med dessutom.

Nu var det så här att jag nu har jobbat min sista dag, någonsin, på Arla, någonsin. Tre år av mitt liv har passerat med blandat innehåll på denna spektakulära fabrik.
Jag har mött många, många, många olika typer av människor, en del mindre trevliga än andra, men också helt underbara människor som visat sig stå närmare än vad jag först trodde.

Jag har inte alltid vart glad på mitt jobb, mer varit konstant förbannad av att behöva gå dit. Men idag klockan 23.00, efter att ha lämnat in mitt passérkort och skåpsnyckel, slog dig mig att jag faktiskt kommer sakna stället.
Jag vet inte om det beror på att jag är töntig när det gäller förändringar, eller om det långt ner någonstans i kroppen gömde sig någon slags känsla, att jag faktiskt trivdes på något sätt.

Hur som helst, Lagen om anställningsskydd, ett "skydd" som nästan enbart missbrukas av företag, en syn på att man tjänar pengar genom att hellre göra sig av med kompetent personal, och ta in en ny, som man åter igen gör likadant med som den förre, och "avskedar".
Lite bakvänd tanke kanske?

Strunt samma, in tid på Arla är över, för all framtid, och det är dags för mig att hitta på något nytt, och det är inget jag sörjer.
Av någon anledning, föreslog ett förvånadsvärt stort antal arbetskollegor escortservice. Jag vet inte om jag har gett intryck av att vara väldigt lösaktig, rent av en hora. Det är väl pengar även i den branchen antar jag.

Jävlar vad mycket ord det blev nu, hade inte räknat med det.

På tal om inget, ser på ett program jag är osäker om det är på riktigt eller ej, "Vem äter mest?" heter det, ett tävlings/psykolog program där män äter mycket, väldigt mycket.
Kvalitetstv halv 3, alltid.


Och ännu en sak, bara för att fylla ut sidan, vill ge Jan Björklund en stor fet jävla klapp på axeln som ger studenter en chans att skaffa sig en ännu större studieskuld genom att mängden pengar man får låna.
Det är ju skitbra! Tillslut kommer bara riktigt rika fat fuck's ha råd att plugga ordentligt.
Blir du en av dem som styr det Sverige jag bor i flyttar jag fan utomlands.
Du är nog äckligast i hela Alliansen, om det går att välja.

Ska inte tjata mer om nonsens. Lyssna på en låt istället.



Fram till dess vi aldrig ses igen, hare gööööött!

Gillar INTE att vara vaken till ca 04.30, skyller det mesta på de sena passen på äckelarla.

Var dum nog att lägga en tavelduk i knät på mig själv, vilket ledde till att jag satt och målade till morgonen. Jag ser dessvärre inget alls negativt på att jag äntligen börjat måla igen, det gör mig överlycklig, men jag kanske ska planera tiden lite bättre och passa på att måla på dagen då jag ändå inte gör något nyttigt.

Min bil var dryg igår och dog lagom till att jag skulle till jobbet, vilket betydde att jag fick spendera en halvtimme ute på vägarna idag. Hatar att köra bil.


Och på tal om inget, hela natten fylldes av mardrömmar. Den jag minns tydligast var att jag var i "mitt" hus, som hade en källare. Av någon anledning fanns det en häst där nere, som ville döda mig, såkklart.
Det blev en kamp om liv och död, som tur var vann jag, genom att bryta av käken på hästfan. Det var fruktansvärt, och det är inte första gången jag har dödat ett djur i en dröm. En annan gång var det ett lejon som skulle käka opp mig, löste problemet på exakt samma sätt som inatt, bryta av käken. Com'ooooooon?!
Förstår inte riktigt grejen med att ev. harmlösa djur skall göra allt i sin väg med att försöka döda mig, och att jag avslutar det hela med att ta tag i var sin käke, och SNAP(!), bryta av den, stirra det sinnessjuka djuret i ögonen och höra skrika till döds.

yeah..

Uhm, off to work antar jag. Vill inte göra min chefs redan dåliga dag, dåligare genom att komma 1.45 min försent till produktion.




See u on the other side

Måndag natt, tisdag morgon.
Ännu en ny vecka, förhoppningsvis den sista.
Lång dag men ändå relativt kort, det beror på hur jag väljer att se på den.

Arbetsdagen slutade för ca 3.5 timma sedan och jag är fortfarande vaken, undrar varför, då mitt internet är 1 kb från att helt falla ihop.
Kanske beror på att jag har x antal funderingar som håller mig vaken.

Den mest ovärda av dem alla är nog kort och gott :

Är de enda kvalifikationerna för att bli chef totalt idiotism från dess sida, att göra allt i sin väg för att tillämpa ett så illa bemötande som möjligt när chansen infinnes, dessutom vara ful som stryk och ha illa andedräkt?

Lägger den i samma kategori som följande:

Vart i helvete tog sommaren vägen, skulle inte jag ha roligt?

Vad duger jag till?

Varför blev min mage plötsligt så stor och hårig?

Är jag ful?

Varför har jag inte tagit tag i mitt liv?

Älskar sena nätters funderingar.
Den största låter jag vara oskriven då jag antagligen aldrig kommer få ett ordentligt svar på den.




Passar på att ta ut min stora sorg i förväg då Kim, mitt allt, lämnar Sverige på oskriven tid, vad fan ska jag göra utan dig?

Hur som helst, ut och springa och arbeta bort fettet med Linus och Kim om en timme eller två.
Senare, klippning hos den sötaste snällaste privata frisör man kan hitta.

hej!

Tänker inte ens nämna hur min arbetsdag var. Förutom att den var totalt avskyvärd, allmänt tråkig och mer eller mindre fruktansvärd. Yey.
Fruktansvärd.

Vill berätta så mycket rolig shieet, men skippar det i ren respekt mot medmänskligheten.


Hmmmmm. Åkte i 180 till stan för att ta en snabbis med Kim. Kaffe alltså. Kaffet utveckaldes sig till en relativt lång promenad runt stan, med reatitt samt grönsaksinhandling.
Och efter det hände det inte så mycket mer under min dag.





8 dagar kvar! Fuck yeah.

Kan med stor glädje meddela mig själv att jag åter igen har ett Ps som jag kan kalla mitt. Kändes mer eller mindre underbart att få se den blåa vackra ikonen lysa med sin excellens på min datorskärm.

Har haft en kanonfin helg som egentligen kunde varit längre, om det inte var så att jag blev tillfrågad att jobba 3 veckor till på Arla, och jag kan erkänna att jag inte ens blev glad när hon frågade. Men cash is king, eller vad man nu säger. Seriöst, vem skall man behöva knulla i detta avlånga land för att få ett jobb man trivs med? Sugen arbetsgivade kan höra av sig.

Gårdagen ställde till med spektakel då Melissa Horn spelade i stadsparken. Vilket var mer eller mindre underbart, både musiken och stämningen var klart sagt vacker.
Jag, Flora och Tobbe bunkrade upp med diverse lösgodis samt 3 liter vin, för att sedan spendera kvällen tillsammans sittandes på min jacka. Åh vad fint det var!



Något vidare roligt kort kanske det inte var, men sitter man bra på sin ända, så sitter man bra.



Sprang bort mot Simone för att få en kopp kaffe, då resten av umgängeskretsen ropade med sina vackra stämmor, vilket gjorde att kvällen blev ännu trevligare.



Melissa sjöng sin sista visa, vilket gjorde att folket började skingras, och även vi efter en liten stund.




Det bar av mot Annas och Koffes nyinförskaffade lägenhet, en mycket bra sådan, för lite vidare vinpimplande och fortsatt trevlig kväll.

Bra lördag!

Jag är ett trasigt åderbrock, som långsamt kryper sig genom kroppen.  Jag är ett ärrat ollon, trasigt och förstört av lång tid av hårda ytor och vårdslös behandling.
Jag är ett ostämt piano. En bortglömd leksak. Jag är lågstadiets dåliga fotboll, ratad, sist vald när de bästa redan är tagna. Jag är smutsig, utsliten, undangömd längst ned i lådan.

Summera mig och du finner att komponeterna är dysterhet och ovisshet.

Jag är det vissna blomman, den mögliga maten, den felmonterade produkten. Jag är luddet i naveln, som du gång på gång drar bort och kastar iväg. Jag är den försvunna skruven i en Ikealåda som retar gallfeber på dig. Jag är en ihärdig mygga som du viftar bort, jag är den blodsugande fästingen du föraktar, drar bort och bränner till döds på spisen.

Addera mig med mig själv och du ser att resultatet är noll.

Jag är din smutsdisk som ger dig magknip. Jag är ditt stökiga rum. Jag är ditt otvättade badrum. Jag är ditt ovårdade hår, svetten under dina armar. Jag är dina fula finnar. Jag är fetma på din kropp.
Jag är din influensa som får dig må illa. Jag är tumören som skadar. Jag är din cancer som dödar.

Dra roten ur mig och reslutatet blir enbart tomhet.


Jag är bara en av alla resultat av dataåldern, facebook, msn och 1010101010, där siffran noll beskriver mig bättre än en sammansättning av dem båda. Jag är en packad, matad, seedad, nedladdad, uppackad blåögd blodsprängd blådåre, fri som en fågel men emotinellt tillfångatagen och inständ i en bur.
Jag önskar det vore annorlunda.

Jag är, bara jag.




Resultat av tok för mycket frirum för hjärnan, på ett allmänt hjärndött jobb.

Ska försöka ta tag i bloggen lite mer seriöst, så fort jag gett mig själv tid att fixa Ps igen.