Ett stön, en nedgången blick, en suckandes "ooeh noe". Renee beskådar vad hon just insåg vad hon sa. Rubriken är helt och hållet hennes eget val, och ingenting jag här med står för, eller är ansvarig för.

Jag mötte Renee i hennes hall sent idag, hon visade stolt upp sitt senaste fynd, ett par nikeskor, fötternas frälsare, skornas Ferrari, även om hon hellre kallar det citroen. Priset för dessa var att diskutera, men jag valde att avstå från eventuella konfrontationer om detta pris. Hennes liv, hennes pengar. Eller som hon har planer på att tattuera på halsen, "Ett liv, en chans"

Skorna var färgsprakande, lätt böjda i formen, framtagna att ge en exeptionell komfort för hennes fossingar.
Det var en syn man enbart beskådar en gång i sitt liv. Ett liv, en chans.

Jag skulle kunna fortsätta förtälja om detta inköp, men väljer åter igen att avstå.

Jag ska, äntligen, åka och hälsa på Rune samt hennes man i götet. Diskutionen har varat för länge om detta tillfälle, och jag känner att det är dags nu. Resan blir på lördag.

Ett liv, en chans.


På tal om Runes tattueringsplaner, jag skall göra min om tre dagar, frågan är om jag hinner bli nervös.

Jag och Rune, 5 år gamla, vardera. En bild att minnas, innan vi båda har våra tattueringar.

Ett liv


en chans.



woerd.






Älskar Dig